Nu var det slut för i år - Hej då 2015 #thefinalsupper
Det kanske va ett “tecken” att jag hade bokat färjan fel? För jag menar vem seglar självmant i 3 m/s när det är -1? Men för att försvara landets färger gällande hur viking man kan vara så gick vi gladeligen ut på vattnet. Ice-Camp som lägret heter var roligt, samtidigt som jag lärde mig att boka färja, hur man fryser ihjäl sig själv och att Danska fortfarande är obegripligt.
Som plåster på såren stod Garda näst på listan. Att gå från ice-camp till Garda är som att gå från en överkokt dansk pølse korv till en pastarätt gjord av Joe Bastianich. Det var även här som mina färdigheter som nybliven bilist sattes på prov. Då jag undkom att köra av vägen i det totala beckmörkret och lytsendimman vid Brennerpasset skulle kanske körskoleläraren Micke bli lite glad iaf. Ni kanske undrar om denna resa var flawless? Nja, vi kör mer på minnesvärda resor, ju fler fel desto fler minnen! ;)
Resan till Garda var lite som sagan om ringen - en lång och seg resa med massa skräp. Men med en destination som är gudomlig.
Våren gick fort, nästan för fort. Lite som att länsa i 14 meter, eller som att rida en tjur på anabola - det blir lätt okontrollerat. Sedan kom dagen, då man med champagne i blodet springer ut, vrålar och vevar i exstas - dagen då man tar studenten.
Studenten är som en orkanby, den varar kort men förändrar mycket.
Skolavslutning är mycket synonymt med JSM, som i år gick i Båstad. Vågorna rullade som aldrig förr, och det blev en helg med fantastiska förhållanden! Det var som en halvvecka i flumride m.a.o. Som tur hade jag inte försämrats sedan förra året och smackade in en plats närmare pallen.
Audis reklamtävling - Kieler Woche.
Att köra volvo här är lite som att köra med "i'm gay" på bilen genom Alabama. Det bådar inte gott;) Men däremot bådar det gott för den som är sugen på långa utseglingar! Vi failade även här med lastningen, då en bom flög av efter vi kört typ 800m. För att sedan inse detta 800 minuter senare... Ganska så pinsamt. Lite som att glömma julgranen till julafton, det blir inte så bra.
Sedan var det dags för SS, nu menar jag ju inte Nazitysklands SS utan snarare Soliga Spanien. Dagen efter dagen efter dagen (Mads Mikkelsen) som jag kom hem från Kiel bar det av mot Spanien. Ett riktigt lyckat mästerskap med både brall och lättvind. Här minns vi polisbåten som spärrade av hamninloppet som om vi vore kriminella människosmugglare, den najsiga sjöbrisen och ritualen med apa efter varje dag.
Det var även här som jag för första gången spenderade en natt på en parkeringsplats. Vilket inte är något jag rekommenderar, speciellt inte i 33 graders hetta. Såvida man inte känner för att marinera ens kläder i svett. Resultatet varierade likt bilarna varierar på autobahn, ibland är det Ferraris medan ibland är det rostiga Opels. Antalet Ferraris var dock fler så resultatet är jag nöjd med!
Det är viktigt att se hur världen skildrar sig, att sol och värme inte är vardag för alla. T.ex. För norrmänn. Gegga, oxbrall, spöregn, "livesegling" och kyla är väl de första tankarna som kommer fram. Glömmer aldrig dagen då min för demolerade en spansk snubbes båt. Så rädd har jag nog aldrig varit, trodde att jag skulle bli nedslagen med en rorkultsförlängare eller nått. VM är alltid VM och det är väl här som jag märker att det behövs träning, mycket träning. Största applåden går dock till tyskan som fördröjde prisutdelningen men 1 1/2 timma, sehr gut!
Gör jag en återblick till förra våren eller till sommaren 2013 inser jag att jag har utvecklats. Jag har utvecklats lite som en iPhone, saken är den samma men allt har blivit lite snabbare, lite mer exakt och lite smartare. Jag inser att jag blir mer ett med både båt och vatten. För några år sedan var det mjölksyra som det handlade om. "Fan vad mycket mjölksyra jag har" var det enda som surrade i huvudet. Nu är det mer fokus på att vara flawless, snarare än att försöka komma med en våg på en hel läns, eller inte hamna i skitvind...
Eftersom Ailos (vindguden) har ordnat med typ storm varje dag så har det inte blivit mycket segling på sistone. Om luciaseglingen blir av eller inte är alltid lika spännande. Lite som när jorden går under, ingen vet.
Som Jeremy Clarkson säger “you can never have too much power” betyder det att man alltid kan bli starkare. Nu börjar perioden då man går in i den där lokalen och lyfter skräp. Jag vill ju segla…
Eftersom det är klimatmöte i Paris kan jag avsluta och berätta att mina resor utomlands har släppt ut ca 1,6ton koldioxid. Var det värt det? Alla dagar i veckan!
Hade fint:)
