Fi(t)nessFolke

Kineserna har för länge sedan listat ut att 2016 skulle vara vindfattigt, då det nämligen är apans år -vilket kan förklara ett och annat. Året som främst bestått utav en massa skjutande, och då syftar jag inte på skottlossningarna i Biskopsgården utan snarare på välljudet som uppstår då starten är uppskjuten, får ändå anses helt godkänt.

Den pirriga känslan som infinner sig innan årets första seglingspass är snarlik med den som infinner sig innan ett matteprov. Då det ännu inte är riktigt klart var säsongen (provet) har att erbjuda och det enda man vet är att det lär bli kul, nåja kanske inte gäller för alla matteprov...

Men väl sittandes på färjan till Danmark på den klara om än kyliga fredagseftermiddagen är det inte direkt segling jag tänker på. Nej, utan snarare de som gjort sitt livs ”kap” och köpt en biljett Göteborg-Fredrikshavn 99 kr ToR för att ”nu jäklar skall det festas”! När Lasse Stefanz spelas på öronbedövande nivå och efter en och annan GT för mycket ville man snarare lasta av e-jollen och segla resten av sträckan än att se mer av 50-åringar som ”rockar loss”. Ice-camp, som lägret dit jag var på väg heter, bjöd på finfint väder men vinden hade danskarna glömt att beställa.

Den sedvanliga påskregattan på Gardasjön gick riktigt bra där jag slog in en 16e plats. Alltid lika angenäm upplevelse att se den storslagna sjön över bergskanten.

Som nybliven ”arbetslös” medborgare hade jag stora förhoppningar på våren då jag istället för att härleda Greens formel skulle spendera mer tid på havet.  Jag kom då på den briljanta idén att köpa ett stort fint släp till bilen, så att jag kunde transportera min båt till ställen där endast fantasin sätter stopp - Alltså 1 km till närmsta hamn. Tanken var god och helt plötsligt kunde jag träna både hemma och i Kullavik nästan samtidigt. Mina högst vaga skills i att köra med släp blev dock min Akilleshäl och efter att ha klämt tummen i handtaget och svurit över hur dålig släpets svängradie är dröjde det inte länge till det hamnade på blocket.

Nåväl. Snart var det dags för första tävlingen på hemmaplan, nämligen *trumvirvel* Eskilstuna. Det hela började med när vi skulle hitta till klubben, med en taskig skiss i form av karta till hands hamnade vi på traktorvägar för att sedan komma fram till ”klubben”. Klubbhuset var dock en rostig övergiven hammock på en lika övergiven tomt mitt i skogen, anandes ugglor i mossen att vi hade kört fel, typ sådär 3 mil. Hela regattan var som ett dåligt vin – Det gav en bitter eftersmak. Resultatet var knappt godkänt från min sida och regattan i sig var inte världsklass så att säga.

Då jag slapp tentaplugga åkte jag istället till Danmark och deras ”Torm GP”, alltså deras kvaltävlingar. Här bjöds det på 8 race á 55 minuter i 10 m/s vilket satte prov på hårdvindskvalitén. Regattan var som Paul Pots ”Nessun Dorma” jämfört med Idol-Annas ”ring-ring”, alltså riktigt riktigt bra jämfört med Eskilstuna. Med raketfart på kryssen lyckades jag vara top 3-5 vid alla kryssrundningar, länsarna gick dock inte lika bra vilket gjorde att jag slutade 6:a av 30 totalt.

Nästa stora händelse var JSM i Västerås. Första dagen var min dag och jag rundade etta i de tre racen, men p.g.a. viss okoncentration/klantighet tappade jag. Jag lyckades dock dra på mig två BFD vilket aldrig kan båda gott, vilket är lite som att kasta ett ankare i resultatlistan – Det tar stopp. Prestationsmässigt är jag mycket nöjd men resultatet blir dras ner av de fel jag gör, vilket betyder en 9:e plats totalt. Detta var även mitt allra sista juniormästerskap, så nu är jag gammal med andra ord.

From Miami to Ibiza, eller kanske snarare från Västerås till Garda. Ett VM på Garda är som ett A i Tyska, det händer inte så jätte ofta direkt. Förväntningarna var lika höga som sjön är djup men det är fortfarande en bit kvar till pusslet är lagt så att säga, vilket resulterar i ett påvert resultat. Oavsett vilket så var det en underbar resa!

Säsongens största skräll är nog ändå KSSS OCR där jag lyckades prestera riktigt bra i lättvind trots iklädd opti-pyjamas a.k.a. torrdräkt. Hoppet är inte helt borta vilket ändå får anses vara skönt! Under hösten införskaffades även den mytomspunna båten Laser och med en hängpinne i julklapp vill jag inget annat än att segla just nu! Då nästa år är Tuppens år betyder det att det kommer bli Tuppenbra! ha-ha

Gott nytt år!!